Syftet med uppsatsen är att diskutera om EU kan, vid ingående av Bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundläggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frågeställningen på det aktuella problemet eftersträvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen är även att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz.De frågeställningar som ska utredas för att uppnå syftet med uppsatsen är således; kan EU agera i strid med en av de fundamentala värdegrunderna som EU-samarbetet bygger på, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje länder? Vilken intresseavvägning står EU inför angående den gällande situationen i Schweiz, och vilket är det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?.

I denna empiriska studie undersöker vi den reala växelkursens och reala BNP:s påverkan på Sveriges bilaterala handelsbalans med 11 länder mellan år 1995-2011. Med en felkorrigeringsmodell i ARDL-format testar vi för långsiktig kointegration. Därefter estimeras den reala växelkursens och reala BNP:s påverkan på den bilaterala handelsbalansen. Vi finner endast stöd för J-kurvsfenomenet och uppfyllt Marshall-Lerner villkor i 2 av 11 handelsförbindelser. Istället observerar vi ett starkare samband mellan real BNP och handelsbalansen.

I denna studie analyserar vi huruvida euron har påverkat den bilaterala handeln. Då det fortfarande finns länder som väljer att stå utanför EMU, finns det ett intresse att undersöka eventuella effekter av valutasamarbetet. För att ta reda på detta har vi valt att använda oss av gravitationsmodellen som analysverktyg och studerar handeln från perioden 1990 till 2009. Länderna som deltar i analyserna är anslutna till OECD, EU, EMU och BRIK. Datamaterialet och statistiken är framtaget av OECD, WTO, IMF och Eurostats databaser.  Studien indikerade att en valutaunion ökar den bilaterala handeln med 5-26,5%..

Denna rapport är uppdelad i två delar. Den första delen undersöker, med data från drygt 16 000 lastbilar, om Scanias Grönt Kort-avtal minskar risken att få föreläggande vid besiktning. Utifrån dessa data undersöks även vilken typ av bilar som har Grönt Kort-avtal. Regressionsanalys görs med hjälp av logitmodeller. Resultatet tyder på att Grönt Kort-avtalet minskar risken för föreläggande.

Sedan 1990-talet har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och världshandeln präglasinte av den globala frihandel som WTO eftersträvar, utan snarare av handelssammanslutningarmed en stor aktör i centrum. Genom den så kallade Barcelonaprocessen har EU, ettav de största naven i världshandeln, knutit Bilaterala avtal med sina grannländer kringMedelhavet och på så sätt gett upphov till ett struktur som kallas hub-and-spoke, nav-ocheker.I denna uppsats utreds detta begrepp och de effekter som strukturen har på handel ochflödet av utländska direktinvesteringar. Vi ser tecken på att dessa flöden har ökat för Marockooch Tunisien under de senaste åren och finner det troligt att effekterna blir ännu större i övriga Medelhavsländer.

SammanfattningFör att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet. Inom folkrätten är principen att avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett avtal.

Denna uppsats behandlar underårigas möjligheter att ingå avtal, konsekvenserna av att de ingått avtal samt vad som gäller för företag som marknadsför sig mot underåriga. I uppsatsen görs en granskning av praxis, doktrin förarbeten samt lagtext för att utreda dessa frågor. Enligt föräldrabalken 9:1 är personer under 18 år omyndiga och saknar full rättshandlingsförmåga. Omyndigas begränsade rättshandlingsförmåga kan utökas genom samtycke från förmyndare. Detta samtycke ger omyndiga möjlighet att ingå avtal utan förmyndarens närvaro.

Uppsatsen analyserar hur återförsäljning på Internet hanteras under EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal bl.a. i ljuset av EU-domstolens avgörande i Mål C-439/09 Pierre Fabre. Med EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal åsyftas artikel 101 Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt, Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden och Kommissionens Riktlinjer om Vertikala Begränsningar (2010/C 130/01). Fokus ligger på att utreda om den balans som reglerna speglar mellan olika intressen är välavvägd och hur reglerna bemöter de utmaningar som Internetförsäljning medför..

SammanfattningFör att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet. Inom folkrätten är principen att avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett avtal.

Denna uppsats undersöker vad som har hänt med den bilaterala handeln mellan EU och Chile sedan associeringsavtalet mellan dem trädde i kraft för fyra år sedan. Teorin om effekter av tullsänkningar säger att ett borttagande av en tull bör leda till välfärdsvinster genom prissänkningar. I uppsatsen framkommer att det är tveksamt om några sådana uppstått då tullarna redan innan avtalet var låga och inte många tullar har sänkts. Inte någon av parternas export tycks ha ökat avsevärt till följd av avtalet. Analysen av varuhandeln visar att parterna varken före eller efter utnyttjar några stordriftsfördelar i handeln utan att det snarare handlar om en typisk nord-syd-handel med användande av komparativa fördelar.Uppsatsen avslutas med ett ifrågasättande om huruvida ökad handel till följd av tullsänkningar och en större gemensam marknad egentligen var parternas syfte med att inleda samarbetet..

Detta arbete handlar om hur blivande sjöbefäls inställning till att arbeta under norskt avtal, IT-avtal och utländskt nettolöneavtal påverkades av hur resultatet av sjukersättning pensionsförmåner och föräldrapenning blir vid respektive avtal.Bakgrundsinformation samlades in från om de olika avtalen och därefter genomfördes intervjuer med blivande sjöbefäl som delgavs informationen och sedan fick svara på hur deras inställning påverkades.Utmärkande resultat är att den bästa ekonomiska förmånen påverkar inställningen mest positivt. Sjukersättning och pension påverkade inställningen mest eftersom det kan bli aktuellt när som helst (sjukersättning) och rör sig om stora belopp långt fram i tiden (pension). Föräldraförsäkringen påverkade inställningen mindre eftersom det är lättare att planera för och gäller en begränsad tid. Att vissa anser det vara en fördel att få bestämma själv över om och hur pensionsförsäkringen är uppbyggd medan vissa anser det vara en trygghet att staten sköter detta..

Det föreligger fem dokument i uppsatsen. Dessa är krediten, säkerhetsbilagan, avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkännande av överlåtelsen av arrenderätten. Det är dock oklart hur dessa förhåller sig till varandra då de verkar för olika saker trots att de är upprättade i ett nära funktionellt och tidsmässigt sam-band. Syftets första del är att utreda hur avtalen ska bedömas, om de tillsammans ska ses som ett och samma avtal genom sammanflätning eller om de ska bedömas isole-rade från varandra då varje avtal kan utgöra sin egen kosmos. Sammanflätningen mel-lan tre avtal, ?Avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkän-nande av överlåtelsen av arrenderätten? ansågs vara så stark av olika anledningar att det inte skulle bedömas isolerade från varandra utan de utgör tillsammans ett avtal.

Att företag skyddar sin verksamhet med hjälp av olika försäkringslösningar är idag vanligt. Syftet med försäkringen är att inbringa en trygghet för försäkringstagaren mot oönskade händelser. Följden blir att försäkringen är viktig ur ett socialt och samhällsekonomiskt perspektiv, särskilt då en inträffad skada kan innebära stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall där försäkringstagaren nekas ersättning. Anledningen kan vara att försäkringsgivaren tolkar försäkringsavtalet till försäkringstagarens nackdel.

De lagar som i Sverige reglerar avtal är till stor del dispositiva. Detta innebär att parterna själva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehålla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande använder sig många bolag av standardavtal. Det finns flera olika former av standardavtal och bland dessa former finns den typ av standardkontrakt som närmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag används vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar är det den svagare parten som måste förhålla sig till den starkare partens avtal.Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgå från motpartens avtal i jämfört med att utgå från det egna avtalet.Uppsatsen har funnit att den påverkan valet av avtal har ger olika stor påverkan beroende på vad som eftersträvas.

En person under 18 år klassificeras som underårig och saknar rättshandlingsförmåga. För att en underårig ska kunna ingå avtal krävs att denne har förmyndarens samtycke. Förmyndarens samtycke kan ges endera uttryckligen eller tyst. Det tysta samtycket innebär att förmyndaren ger den underåriges medkontrahent anledning att presumera att samtycke föreligger. Ett presumerat samtycke anses föreligga om förmyndaren gett den underårige möjligheten att disponera över pengar. Konsumentverket och ARN är av uppfattningen att den underåriges medkontrahent aldrig kan presumera ett samtycke när avtal ingås av underårig på Internet.